Böcker – inte som andra

Att vara en literary Outlaw handlar egentligen om att bryta regler som andra författare förhåller sig till som vore de huggna i sten huggna i sten. Det finns anledning att bredda förståelsen och betydelsen av begreppet ytterligare.

I vår kultur formas såväl skönlitteratur och journalistik till en strömlinjeformad koloss utan urskiljbara ansatser till att vara annorlunda, att vara gränsbrytande – att verkligen vara din egen tanke med ditt eget språk.

Biografin om William S. Burroughs med just namnet Literary Outlaw (Ted Morgan) står oläst i bokhyllan sedan ett par decennier eller tre. Jag fick den av min bror en gång i tiden men timingen var nog fel. Min Burroughs-period hade nog redan börjat ebba ut. Liksom min Beat-period i det stora.

Och jo – just nu är jag galet sugen på att läsa Catherine Marshalls & Simon Johnsons ”Ordinary Stupid People”, om Joan Wollmer, kvinnan Burroughs sköt ihjäl i sin önskan att vara en modern Wilhelm Tell.

Onekligen så var det just med Beat-kulturen som dök upp i en brytperiod som det också var litterära gränser som det flyttades på.
Men att bara flytta på gränser och bryta konventioner blir monotont efter ett tag. Det måste finnas innehåll också.

Numera är det därför just innehåll som flyttar gränserna som får mig att tända till lite extra. Och det spelar ingen roll vilket ämne eller vilken genre det är. Det finns en sorts bok som faller mig i smaken lite extra.
Jag kallar det boulevard-litteratur.
Det är böcker som kan läsas i lagom munsbitar och som ger en annan sorts läsningslust än vad vanlig skönlitteratur brukar kunna erbjuda.

Därför är det extra roligt att ha fått vara med att ge ut två sådana titlar under 2025. Två böcker som verkligen fungerar perfekt att ta med sig på bussen, kafféet eller vart som helst. Böcker man kan slänga ner i sin väska och bära med sig och faktiskt ta fram och läsa lite överallt.

Bränn alla båtar! är Boris Benulic blandade godispåse med bitska texter om Alex Schulman, Bengt Ohlsson, Göran Greider, Åsa Linderborg, Erika Bjerström och Jan Guillou bland annat. Till det essäer om att hamna i dödens närhet, det riktiga Ukraina och dagboksutdrag.
Utmärkt boulevard-litteratur.

Den andra boken från Cultura Ætatis som faller in i min genre boulevard-litteratur är en bok som jag själv hade äran att vara redaktör till, Den historiska maten, av den excentriske, charmige och filosofiske Lennart Svensson.
En underbar exposé av kulinariska händelser och miljöer genom historien. Bland politiker, konstnärer och författare. Allt uppblandat med recept och kökstips av författaren som också har en lång karriär som kock bakom sig.

Nu önskar jag att vi kan hitta fler manus som vi kan ge ut som boulevard-litteratur på förlaget. Annars får jag väl snart trycka pennan mot en hög tomma ark själv.